Vad är skillnaden mellan ett NFC-chip och en NFC-tagg?

Introduktion


NFC-tekniken omfattar två primära komponenter – de mer aktiva NFC-chipsen och de passiva motsvarigheterna som kallas NFC-taggar. Dessa element samverkar inom NFC-ekosystemet för att underlätta sömlös kommunikation mellan enheter.

Kärnan i NFC-enheter: NFC-chipet

Ett NFC-chip är en mikroprocessor integrerad i enheter som gör det möjligt för dem att aktivt engagera sig i NFC-kommunikation. Detta chip är hjärtat i alla aktiva NFC-enheter, vilket gör att den kan skicka och ta emot data.

Den väsentliga NFC-taggen: Aktivera passiv kommunikation

En NFC-tagg är i huvudsak en liten, passiv enhet som integrerar ett NFC-chip med en antenn. Dess primära syfte är att lagra information som kan överföras till andra NFC-aktiverade enheter vid kontakt.

Aktiv vs. Passiv: NFC-chips i aktion

NFC-chips är de proaktiva delarna i NFC-paradigmet, som ger liv åt enheter som kan initiera och underhålla NFC-interaktioner, såsom betalningsprocesser eller datautbyte med NFC-taggar.

Datalagring och överföring: NFC-taggars roll

NFC-taggar fungerar som lagringsplats och kanal för data, som kommer till spel när en extern NFC-aktiverad läsare eller enhet aktiverar dem och överför den lagrade informationen på begäran. Slutsats:

För att sammanfatta

NFC-chips och -taggar tjänar distinkta men kompletterande roller i NFC-ramverket. NFC-chippet är en aktiv agent som finns i dynamiska enheter, vilket möjliggör bilateral kommunikation. Däremot är NFC-taggar de tysta beacons som väcks till liv vid kontakt för att vidarebefordra sina lagrade data till en NFC-enhet. Var och en spelar en central roll i den växande världen av närfältskommunikationsteknologi, vilket möjliggör en mängd interaktioner i dagens digitala landskap.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *